mammatillangelnalma.blogg.se

Vet inte hur det har hunnit gå 3 veckor men de har det tydligen ..

Alla dagar är olika ..

Sorgen är alltid densamma men ibland är jag i någon slags bubbla o ibland ägde ren o skär panik ..

Har legat i två dagar men idag har jag varit på benen större delen av dagen.

Jag har sån ångest, konstant ångest som äter upp mig innifrån.

Vad hade jag kunnat göra annorlunda?

Vad hade någon annan kunnat göra annorlunda?

Hur kunde jag lämna min dotters sida på sjukhuset när hon levde?

Borde jag ha lagt märke till något som hade kunnat förändra det som hände?

Tusen saker tusen frågor .

Hjärtskärande ångest och panik som sakta tar livet av mig .. Känns de som iaf ..

De får gånger någon min sambo eller dotter lyckas få mig att skratta får jag dåligt samvete ..

Alma borde inte vara , där hon nu är själv!!

Så känner jag ..

Vad hade vi kunnat göra annorlunda?!